Poster märkta med ”Konsumentinsikter”

  • Magasin Fen Shui Fagerö Tall Janice

    Feng Shui-experten Jannice Wistrand: ”Så påverkas du av färgerna i ditt hem”

    Grönt är skönt, brukar det heta. Och visst ligger det någonting i det. Olika färgval i hemmet påverkar oss nämligen på helt olika sätt.

    Har du någon gång klivit in i ett grönmålat rum och direkt känt ett inre lugn, utan att egentligen veta varför? Förklaringen är att färger påverkar våra känslor undermedvetet, menar inredaren och Feng Shui-konsulten Jannice Wistrand.

    Feng Shui Janice artikel Marbodal

     

    Färg är det första vi ser, före form och material. Därför är det viktigt att vi är medvetna om vilka färgval vi gör, vi kan i princip själva välja hur vi ska må i våra hem, säger Jannice.

    Enligt forskning är de associationer vi har till färger delvis kulturellt inlärda, men i grunden är vår biologiska påverkan av färger likadan för alla människor.

    – I ett experiment satte man en grupp personer i ett rum med röda väggar och en grupp med blå väggar för att utföra uppgifter. Man kunde tydligt se att personerna i det röda rummet gjorde allt mycket snabbare, men med betydligt fler fel. De blå däremot var lugna och fokuserade.

    Jordnära mooboard tall

     

    Grönt och blått skapar lugn

    Jannice förklarar att den blå färgen ger trygghet.

    – Tidigare pratade man om att blå påminde om det stormande havet, men i dag vet man att den tvärtom är lugnande och pålitlig. Det är därför som sjökaptener, polis och vaktpersonal ofta är klädda i blått.

    Även gröna färger går i lugnets tecken.

    – Grön är en harmonisk färg som symboliserar naturen och som vi förknippar med hälsa, ungdom och miljömedvetenhet. Den är lugnande och ger samtidigt energi, vilket skapar balans.

    Kökets färgsättning i fokus

    I slutet av 90-talet umgicks svenskarna mycket i vardagsrummet och ville därför ha det uppiggande solgult. I dag vill man istället komma ner i varv.

    – Nu är det inte vardagsrummet, utan köket som är centralpunkten där man sitter och gör läxan och samlas. Då passar jordnära kulörer bra för att få fram ett lugn.

    Om du ska färgsätta ditt kök handlar det om att tänka ut vilken känsla du vill åt. Vill du få massor av energi eller komma ner i varv?

    – Ett brunt kök skapar lugn och trygghet medan till exempel ett restaurangkök oftast är rostfritt eller vitt, för att snabbt komma upp i varv.

    Tröttnar fort på starka färger

    Röda och orangea kulörer har visat sig öka vår aptit, medan turkosa toner tvärtom minskar den. Men vare sig du ska sätta färg på kök eller väggar bör du alltid tänka långsiktigt.

    – Starka kulörer är inte särskilt hållbara, men varsamma färgövergångar som liknar naturens skiftningar tröttnar vi inte lika fort på. Att använda jordnära färger som grönt, rostbrunt och beige är hållbart i längden.

    Snabbguide: Så påverkar färgerna dig

    Blått: Ger en känsla av trygghet, lugn och får kroppen att slappna av.

    Turkost: En uppiggande färg som vi förknippar med renlighet och fräschör.

    Grönt: Har både en uppiggande och lugnande effekt samtidigt.

    Rött: Ökar aptiten, men kan trigga stress.

    Gult: Piggar upp och ger energi.

    Brunt: En väldigt lugnande färg som är bra för att hålla fokus, men för mycket kan ge nedstämdhet.

    Beige: Sandiga, jordnära toner ger en känsla av harmoni och välbefinnande.

    Kategori: Konsumentinsikter

  • Paul Svensson - Marbodal

    Nyfikenhet är nyckeln till växtriket

    Paul Svensson är känd för att inspirera till en grön matfilosofi och för sitt arbete att minska matsvinn. I samarbete med Marbodal delar han med sig av kloka tankar och smarta tips.

    ”Jag äter inte brysselkål.” Den 70-årige mannen som kommit till ett gästspel jag gör i Åre är bestämd. Jag försöker få honom att åtminstone smaka och efter mycket övertalande stoppar han sitt första brysselkålshuvud i munnen, det är precis nyfriterat och snabbt dippat i en syrlig dragon-crème fraiche. Den reaktion som följde blev ett minne jag bär med mig för livet. Mannen sken upp som en sol och orden fullständigt rasade ur munnen på honom. Det var hyllande superlativ och frustration om vartannat; här hade han alltså gått genom livet i tron att brysselkål inget annat var än ett unket, varmhållet, grågrönt, mosigt julbordsmåste!

    Så vad vill jag säga med detta? Jo att en förutsättning för att sånt som kommer från växtriket ska börja ta större plats i våra svenska hemmakök, är att vi måste ge grönsakerna en chans. Undvika att fastna i upplevelser som kan ha flera decennier på nacken. Det är precis som med människor, vi är inte alltid våra bästa jag, men det betyder inte att vi är värdelösa. Vi kanske bara gör oss bättre i ett annat sammanhang, bemötta på ett annat sätt. Bara vi ges chansen. En torr köttbulle hindrar knappast någon från att äta köttbullar igen. Inte en överkokt torsk heller. Det är hög tid att vara lika förlåtande mot grönsakerna. Försök se dem, gulla bara en liten aning med dem och jag kan lova att du blir belönad. Det sägs att man måste prova en ny smak 15 gånger för att gilla den och att det är nyfikenhet som driver modet. Med nya metoder, konsistenser eller sammanhang kan den processen påskyndas radikalt. Hur? Här kommer några tips från coachen.


    Handla med barnen

    Hur man införskaffar sin mat är viktigt när det kommer till att skapa nyfikenhet. Ett gårdsbesök är onekligen den rakaste vägen till att statushöja alla ingredienser i en måltid, men det är förstås inte alla som har möjlighet att göra det. De flesta av oss hittar istället inspirationen på stormarknaden. Mina barn får ofta följa med. Tillsammans kommer vi överens om vad vi ska äta nästkommande dagar. Så här brukar vi gå till väga:

    • Alla väljer en rätt var (obs ingen fast food) och vad den ska innehålla.
    • Alla väljer en grönsak de gillar och en de inte provat förut.
    • Alla väljer en smak de gillar och en de inte provat förut.
    • Alla väljer ett land vars mat de gillar och så googlar vi fram ett recept vi vill prova.

    Hela idén bygger på engagemang. Det är svårt att dissa nåt man själv varit med att välja. Men för att lyckas integrera nya produkter i vardagsmaten är det viktigaste att försöka fånga en smakbild som barnen redan gillar och bygga upp rätten runt den. Ett exempel är tacos. Det är grunden i smakbilden som skapar igenkänningsfaktorn. Barnen uppfattar direkt att de gillar rätten, även om flera beståndsdelar i den råkar vara nya. Andra exempel är caesardressing och béarnaise, två såser som vi i min familj är väldigt förtjusta i. De smakbilderna som huvudbärare gör att alla nyfiket provar nya saker att dippa i såserna. Grejen är att presentera nya råvaror i redan sedan tidigare positiva sammanhang.

    All matlagning handlar om att locka fram ett sug, men också om att fånga tillfället då man är hungrig. Man handlar som bekant aldrig så dåligt som när man gör det på tom mage. Är man bara hungrig nog äter man nästan vad som helst. Jag brukar ta med mig det fenomenet till matsalsbordet. Att skära stavar av allt i grönsaksväg som är gott rått eller hastigt råstekt och sedan lägga upp det fint med en dippsås som gästen gillar, är ett fantastiskt sätt att få någon att prova en ny grönsak. Och bara ordet förrätt ger lite lyxfeeling. Förrätten kan gärna vara ett tillbehör till varmrättens huvudnummer, bara det att man ställer fram det innan resten är riktigt klart. Förrätten/tillbehöret blir då plötsligt nåt lite extra fint, klart man måste smaka på det! Och jag vill tillägga att detta inte bara funkar på barn utan även på äkta män och sambos, systrar, mostrar eller farbröder. Det är ofta presentationen och tillfället som gör växtätaren.


    Odla med barnen

    Alla har inte tillgång till en trädgård, men ett fönsterbleck eller kanske nånstans att hänga en balkonglåda har de flesta av oss. Att så frön, se dem gro och växa för att sedan skörda och smaka var något jag själv fick uppleva som liten. Idag försöker jag få mina barn att vara med om samma sak. Ta en sån simpel grej som smörgåskrasse. Att fördela frö över lite bomull eller hampa, vattna och sedan klippa av och lägga trasslet på frukostmackan gör inte bara att man får smaken av grönt i munnen, det ger också en förkärlek för pepprighet – som sen i sin tur leder till att pepparrot, senap och kryddiga rätter lättare fastnar i smakminnet.

    Att utforska något från frö eller skott till färdig gröda är också ett sätt att skapa förståelse och respekt för maten som sådan. Mataffärerna ger oss året om tillgång till all typ av mat. Det gör oss lätt blasé, råvarornas värde sjunker och respekten för hur svårt det kan vara att få god mat på bordet minskar. Hos den som däremot väntat fem månader på att få skörda en fullvuxen morot har förväntan byggts upp och snålvattnet börjat rinna rejält. Och framför allt, nyfikenheten på hur den där moroten ska smaka driver en nästan till vansinne. Min Love säger att den godaste rätt vi nånsin ätit hemma var nyskördade grönsaker med kantarellsås. Love älskar kantareller men uppskattade morötterna, sockerärtorna, gulbetorna, spenaten och basilikan lika mycket den där gången han så ofantligt länge hade fått vänta på just den måltiden. Att slänga nåt som blev över var dessutom otänkbart. Två bra grejer i en smäll med andra ord: mer grönt på tallriken och minskat matsvinn.


    Utforska konsistenser

    När jag var liten var jag en så kallad konsistensperson. Och frågar man mamma hade jag dessutom ett tydligt zontänk. Om olika produkter kom i kontakt med varann på tallriken, blev de i min värld tekniskt sett kontaminerade och gick inte att äta. Jag kunde ägna en hel middag åt att jaga runt de rårörda lingonen på tallriken så att lingonsaften – eller blodet som jag kallade den – absolut inte flöt ut och blandade sig med brunsåsen.

    Saker och ting har såklart förändrats sen dess, men minnet av hur svårt jag hade för mosiga grönsaker och knasiga blandningar tar jag med mig när jag lagar mat till mina egna barn. Vi har vid ett flertal tillfällen utforskat konsistens och tillagning av specifika råvaror. Ta broccoli till exempel (eller träd som det hette hemma). För många är broccoli en fryst, uppvärmd produkt på nån buffé, med en säregen smak, doft och konsistens. Men att råsteka den hastigt med en skvätt vatten och servera den så, halvrå med en lätt karamelliserad ton, eller bara chocka den med hett saltat vatten – det har gjort succé hemma hos oss. Och då finns fortfarande möjligheten att råmarinera, ugnsrosta, fritera, koka, koka in, ånga, råhyvla eller mixa och blanda broccolin i couscousen... Det jag vill säga med detta är att det kan löna sig att prova tidigare dissade grönsaker genom att tillaga och smaksätta dem annorlunda. I ny konsistens och med andra smakkamrater kan upplevelsen skapa det där tillfället då ett positivt smakminne skapas. Och i bästa fall också banar väg för större nyfikenhet när det gäller andra och nya råvaror.

    Fejkkött (som växtfärs lite tråkigt kallas hemma hos oss) är en produkt som många har åsikter om. Både positiva och negativa såklart. Personligen ser jag väldigt positivt på utvecklingen, att det när vi pratar protein inte nödvändigtvis måste handla om animaliskt protein längre. Man ersätter inte en kött- eller fågelupplevelse rakt av med gråärter, även om de innehåller lika mycket protein. Men att omvandla en produkt och på så sätt öka användningsområdet och förenkla hanteringen av den är ju toppen. Vår traditionella kokkonst bygger mycket på färsrätter och att vidga vyn kring vad en färsprodukt kan vara är verkligen välkommet.

    Idag importeras mycket av huvudråvarorna till dessa nya färser, men med efterfrågan och en ökad önskan från fler att få in mer vegetabilier i vardagsmaten, stiger behovet att svenskproducerat. Själv har jag anammat och tagit till mig dessa färsprodukter med hull och hår. En av favoriterna hemma är en shish kebab på formbar färs. Barnen vet inte om att det är växt- eller blandfärs den är gjord av, det är smaksättningen och konsistensen som gör den till en vinnare. Men det handlar förstås inte om att lura i barnen mer grönsaker, utan om att med draghjälp av deras gamla favoriter skapa en nyfikenhet för det nya. Och visa att maten på så sätt kan bli ännu godare! Precis som eftersmaken – både den omedelbara och den för framtiden.

    ”Mer grönt, odlat och skördat inom landets gränser och tillagat på fler och nya sätt – det är vad svenska barn mest av allt vill ha!” Det svaret är jag övertygad om att vi fått om vi låtit Sven Melander göra sin nöjesmassakerintervju från 80-talet med nån unge idag.

    Hälsningar,

    Paul

    Kategori: Konsumentinsikter

  • Arkitekt plus vit05

    Svenskarna drömmer om en köksö

    En köksö som yta för matlagning, umgänge och att duka upp vid fest är det många som drömmer om – och något som är få förunnat. Enligt en ny YouGov-undersökning från Marbodal har endast en av tio (11 procent) svenskar en köksö, medan majoriteten (57 procent) skulle vilja ha en.

    Den vanligaste anledningen till att man inte har en köksö är platsbrist. Cecilia Ahlin, produktchef på Marbodal, menar att detta inte alltid stämmer:

    - Många tänker att de behöver mycket plats för att kunna ha en köksö – och det är till en viss del också sant. Det vi däremot vet är att många låser sig i den nuvarande köksdesignen och därmed inte ser möjligheterna att nyttja kökets yta på ett annat sätt, säger Cecilia Ahlin, produktchef på Marbodal.

    Köksöar finns i många olika former och utföranden, och kan fylla olika funktioner. Nedan har Marbodal listat fem köksöar som på olika sätt förstärker köket som hjärtat i hemmet.

    Kategori: Konsumentinsikter

  • Viken med barn

    Smarta kökslösningar och effektiv planering hjälper konsumenten att få flyt i köket

    Alla har nog varit i ett hem där det känns som att köket försvårar snarare än underlättar matlagningen. Dålig planering, alldeles för små arbetsytor och mer eller mindre omöjligt att hitta det man behöver. Nobias konsumentstudier visar att det finns en mängd problem som gör att många kök inte är så lättarbetade och praktiska som de borde vara.

    Nobia genomför regelbundet undersökningar för att få bättre förståelse för vilka behov och problem som dagens kökskonsumenter har. ”En av många insikter är att de allra flesta, oavsett köksstorlek, upplever att de har för lite förvaringsutrymme. Likväl visar det sig att mer utrymme sällan är lösningen. Det verkliga problemet är i regel inte brist på, utan att det utrymme som redan finns inte används på ett bra sätt.” berättar, Anton Öberg, ansvarig för konsumentinsikt på Nobia AB

    Bra köksplanering handlar förstås inte enbart om att maxa utrymmet. Ett annat vanligt problem är att det är svårt att få översikt och att nå saker som står långt inne i skåpen. Det har antagligen hänt att du själv handlat mjöl för att sedan inse att det redan stod ett oöppnat mjölpaket längst in i ett av överskåpen. Eller att du långt inne i ett högskåp hittat ett par konservburkar vars bäst-före-datum passerades för tre år sedan.

    “Ofta köper jag hellre nytt istället för att försöka hitta en ingrediens som eventuellt finns längst in ett av väggskåpen” (Kvinna, 43 år)*

    Dålig planering och bristfälliga förvaringslösningar gör kort sagt att köksarbetet flyter på sämre. Vad ska förvaras var och varför? Hur ska all källsortering få plats? Hur ska olika redskap, köksapparater och matvaror förvaras för att vara nära tillhands men utan att stå i vägen när de inte behövs?

    Ytterligare en insikt är det vi kallar förvaringsparadoxen: Konsumenten vill ha det stilrent och snyggt på arbetsytorna, samtidigt som att de matvaror och redskap som används ofta snabbt ska kunna nås när de behövs.

    “Från början tänkte jag inte så mycket på var olika redskap, kastruller och sånt skulle förvaras. Vi valde ett kök som såg snyggt ut men ganska snabbt började vi notera irriterande saker som borde ha planerats på ett annat sätt” (Man, 51 år)**

    Går det då att lösa de här och alla andra problem som försvårar vardagen i köket? Ja hävdar vi. Med smarta lösningar och genomtänkt planering, baserad på såväl kunskap om konsumenten som erfarenhet, kan köksarbetet göras både enklare, mer effektivt och inte minst roligare. Det handlar helt enkelt om att skapa förutsättningar för flyt i köket.

    *Källa: Exploring the Small kitchen, Konsumentstudie, Nobia AB

    **Källa: Exploring Logical Workflow, Konsumentstudie, Nobia AB

    Upptäck våra smarta kökslösningar

    Kategori: Konsumentinsikter